Söndag 19/10

Jaadu, då sitter man här igen. Ska snart fara hem till Andreas, måste bara lämna cykeln hos Natta först.
Är rätt trött idag, kanske tar på att bråka en hel del. Nu bryr jag mig inte om du läser detta, för det kanske du behöver. Du måste inse att allt inte ligger hos mig, utan hos dig också. Visst, jag måste lugna ner mig några varv, men du måste också det. Du mår inte bra och det syns, kanske vill du själv bara inte förstå det. Ta inte ut allt på mig, jag är faktiskt fortfarande samma Sandra som jag var för en vecka sen - hon som var så underbar och du var stolt över. Tänk efter lite, döm mig inte efter mina misstag.


Andreas Lundström, med dig är jag som gladast. Du är så fin.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0