-

Jaha, då har man hamnat här igen. Har ingenting att göra, kom just hem från en polare. Mina systrar ligger och sover förfullt (tror jag), fast Agnes vaknade när jag öppnade dörren in till vårat rum. Malin öppnade ögonen men sa ingenting. Vi är 3 stycken som delar på ett relativt stort rum, men jag kan lova att det finns stunder då det känns som pest och pina - trots att jag verkligen tycker mycket om dom. =)

Sitter inne på lunarstorm, har inte varit aktiv där på flera år! Trots det har jag kvar min gamla användare, rätt skoj faktiskt. Det finns väl några trevliga (dock desperata) personer där.

På tal om desperata personer, jag blir så less på folk som bara klagar på sitt liv. Vafan, det blir inte bättre av att klaga - gör något åt saken istället. Och sedan att klaga på att man inte har några vänner, när man egentligen har jättemånga - hur schysst är det mot sina "vänner"? *suck* jag förstår bara inte.

Snart är klockan 4, undrar om jag ska försöka sova då - näe. Jag orkar nog inte, kanske drar en bra film istället. "A walk to remember" skulle inte ha suttit helt fel om det inte vore för att jag såg den tidigare ikväll. Lika sorglig varje gång, fast jag tror nästan att jag finner den så sorglig för att den påminner en del om en kompis. Tjejen som det handlar om har cancer, det hade en av mina närmsta vänner också... Tror att det är därför filmen blir såpass rörande som den är.

På tal om cancer och Danne, jag saknar honom hur mycket som helst! Han var en jättefin kille på alla vis. Busig, rolig, glad och trevlig. Jag hoppas att han har det bra där han är nu, för någonstans är han. På en finare plats än jorden.

Nej, vet jag inte vad jag ska skriva riktigt. Tror jag ska se "dumpad", kanske.
Ha det gott.